Landstingsarkivet Stockholms läns landsting

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Vy över Stockholm stad


Landstingets första tid


 

Den 21 september 1863 hade landstingsmännen sitt allra första protokollförda möte.

 

Då diskuterade man bl.a. hur många tjänstemän som skulle anställas. Sekreteraren och kamreren kanske borde vara en och samma person? Efter omröstning beslutade man att man skulle anställa en person för vardera tjänsten och så småningom även en vaktmästare. Tre personer utgjorde alltså tjänstemannakåren under de första landstingsåren.

 

Det här tidiga landstinget omfattade inte Stockholms stad (som inte tillkom förrän 1971 när storlandstinget bildades). Stockholms läns landsting bestod av orter och landsbygd utanför Stockholms stad bl.a.: Långhundra härad, Bro och Wätö skeppslag och Södertelje stad. Landstingsmännnen var ju, som brukligt på den tiden, just män med titlar som riddare, öfverjägmästare, kammarherre, kapten, professor, borgmästare och landtbrukare.

 

Nykterhetens befrämjande

 

Landstinget hade rätt att med olika avgifter få in pengar till sin verksamhet bl.a. tog man ut en personlig skatt för sjukvårdens behov, den s.k. kurhusavgiften och man förfogade också över en femtedel av de avgifter som togs ut vid försäljning och utskänkning av spritdrycker.[1]

Vad gäller spritdryckerna så var man också mån om helgfriden. I protokollet för den 22 september 1863 på eftermiddagen kan man läsa: ”§ 23 Föredrogs ett af Herr Öfver Jägmästaren v Bahr väckt förslag om förbud mot brännvinsutskänkning å landet från Lördagsafton till påföljande Måndagsmorgon.” Detta röstade landstingsmännen ja till och man beslutade att gå till Kungl. Maj:t med en framställan om förbud mellan lördag kl. 10 på kvällen till måndag morgon kl. 6.

  

Landstingets uppgifter

 

De dominerande frågorna under denna tid rörde samfärdsel och jordbruk med binäringar och senare tillkom bl.a. sjukvården. Exempel på frågor som behandlades: 


  • Skjutsskyldighetens skiljande från jordbruket
  • Skarpskytteväsendet inom länet
  • Fiskerinäringens befrämjande och förbättrande
  • Åtgärder för åstadkommande af en förbättrad folkundervisning inom länet”.
  • Vägunderhåll, vägomläggningar, kommunikationer etc.
  • Serafimerlasarettet, Norrtelge lasarett och Södertelge lasarett.I Bonniers konversationslexikon från 1925 kan man läsa att landstingets uppgifter då var: ”ärenden angående hälso- och sjukvård […]; beviljande av anslag till vägar, vissa skolor och vårdanstalter; bestämmande av jaktförbud och skottpenningar m.m.” Idag ägnar sig landstinget fortfarande åt sjukvård och kommunikationer men har betydligt fler än tre anställda. 


Artikeln skriven av Cecilia Söderman Arkivarie

 

[1] Uppgifterna hämtade ur: Knuthammar, Christer: Ett omvälvande sekel.

 

Övriga uppgifter är hämtade ur Stockholms läns landstings Protokoll 1863-67