Landstingsarkivet Stockholms läns landsting

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Väddö Folkhögskolas arkiv

 

År 2002 upphörde Stockholms läns landstings huvudmannaskap för Väddö folkhögskola och stiftelsen Väddö och Södertörns folkhögskolor tog över huvudmannaskapet. Av den orsaken hämtade personal från landstingsarkivet in de arkivhandlingar som hade samlats på Väddö folkhögskola under årens gång samt ordnade och förtecknade detta arkivmaterial. Nu är Väddö folkhögskolas arkiv är tillgängligt för forskare och allmänhet och källmaterialet finns tillgängligt på landstingsarkivet för den som vill forska om Väddö folkhögskolas historia. Landstingsarkivet ligger i Flemingsberg i södra Storstockholm nära Huddinge sjukhus och är lätt att nå med pendeltåg och SL:s bussar.

 

Folkhögskolorna grundades som en följd av demokratiseringsprocessen i det svenska samhället under 1860-talet. En huvuduppgift för folkhögskolorna var att ge medborgerlig bildning. Man har arbetat med att ge förståndsutveckling och mognad hos eleverna och många av dessa har med tiden fått förtroendeuppdrag, t.ex. som kommunalpolitiker. I början sågs folkhögskolorna som läroanstalter för allmogen och de fick bl.a. benämningen bondehögsskolor. Bondehögfärdsskolor kallade motståndarna dem och såg dem som anstalter för halvbildning och politiska agitationshärdar. Fyra faktorer har kännetecknat de svenska folkhögskolornas pedagogik: problemorienterade studier, personlig utveckling, samband mellan teori och praktik, demokrati och medborgaranda. Folkhögskolorna har också haft stor pedagogisk frihet att välja ämnen och kursinnehåll.

 

Arkivbildaren Väddö folkhögskola

År 1878 beslutade Stockholms läns landsting att inrätta en folkhögskola i länet på Hagby gård i Almunge socken. Skolan startade året därpå och blev den 23:e folkhögskolan i Sverige. 1882 flyttade skolan till Väddö. En viktig orsak till flytten var att elevernas inackorderingar var besvärliga i Hagbytrakten. Skolans namn blev Stockholms läns folkhögskola i Hammarby. Runt år 1915 började den benämnas Väddö folkhögskola. Detta för att skilja skolan från en annan folkhögskola som hade grundats i länets södra del. Det som blev Västerhaninge folkhögskola. Namnet Väddö folkhögskola förekommer i skolans årsberättelser från 1927-1928.

 

I början anpassades Väddö folkhögskolas kurser till att eleverna måste hjälpa till hemma i jordbruket med sådd och skörd. Under 1930-talet skedde större förändringar i kursutbudet. En orsak var den stora arbetslösheten i samhället, då studieintresserade från andra sociala grupper sökte studieplatser på skolan, t.ex. arbetarungdom. Skolan började bl.a. anordna studiecirklar och skolan fick även examensrätt. Eleverna började efterfråga kurser som gav kompetens och behörighet för att söka in på utbildningar till yrken som präst, polis, sjuksköterska och lärarinna. 1970-talet är en annan tidsgräns för större förändringar. Eleverna fick större frihet och utbud att välja mellan ämnen och utbildningar. Under skolans första tid dominerade det manliga elevinslaget. Ett inslag som med tiden kom att ersättas av dominans för kvinnliga elever. Väddö folkhögskola har också bedrivit filialverksamhet i Norrtälje och Danderyd.

 

Fram till och med 1960-talet kännetecknades umgänget på Väddö folkhögskola av patriarkala relationer. Eleverna fick resa sig upp när läraren kom in i klassrummet. Lärarkollegor tilltalade varandra med herr och fru i vissa situationer. Dessa patriarkala relationer luckrades under 1960-talet upp och övergick med tiden till mer demokratiska umgängesformer som från 1970-talet visade sig i att eleverna satt kvar i sina bänkar när läraren kom in i klassrummet, tilltalsordet du blev allmänt och elevinflytandet blev större. Elevkåren fick t.ex. in valda representanter i styrelse och lärarråd.

 

För den som är intresserad av Väddö folkhögskolas historia finns det en jubileumsskrift med titeln Väddö folkhögskola 1879-1979 som gavs ut till skolans hundraårsjubileum. Här kan också nämnas romanen Tystnad klockan tio av Ragnar Matsson som utkom 1953. Han var elev på Väddö folkhögskola 1931-1932. Romanens handling utspelas på en folkhögskola och författaren gestaltar elev- och personalrelationer samt problematiserar livet på en folkhögskola. Romanen blev uppmärksammad i en debatt på 1950-talet om folkhögskoledemokratin. Ett kapitel ur romanen Tystnad klockan tio finns tryckt i boken Folkhögskolan i litteraturen – en antologi till folkhögskolans 125-årsjubileum utgiven 1993.

 

Väddö folkhögskolas arkiv

Väddö folkhögskolas arkiv är ordnat efter allmänna arkivschemat och består av tio avdelningar. Dessa avdelningar är i sin tur indelade i serier. Hela arkivet är f.n. på 19 hyllmeter, varav knappt tio hyllmeter är handlingar som skall sparas för forskning och kultur, och nio hyllmeter med gallringsbara handlingar mest verifikationer. Till antal innehåller arkivet 169 volymer. Väddö folkhögskolas föregångare Stockholms läns folkhögskolas handlingar ingår i arkivet.

 

Avdelning A Protokoll

Avdelning A innehåller olika typer av protokoll och många av organisationens beslut finns nedtecknade i dessa protokoll. Olika instanser kunde därmed kontrollera protokollen i efterhand om vad som beslutats och diskutera med beslutsfattarna om besluten samt ställa dem till ansvar med anledning av besluten. I Väddö folkhögskolas arkiv är Styrelse- och arbetsutskottets protokoll med bilagor den största serien och den innehåller 13 volymer som omfattar åren 1878 tom 2002. I det första styrelseprotokollet från den 11 november 1878 (§ 2) står att läsa: ”Beslöts att kontrakt, snarast möjligt, skulle upprättas med Wattholms Bruks Aktie Bolag angående förhyrandet . . . af Corps de logis vid Hagby gård . . . så att den beslutade folkhögskolan der kunde börja sin verksamhet den 1 November 1879.” Landstingets huvudmannaskap över Väddö folkhögskola varade i drygt 120 år. År 2002 står det att läsa i styrelsens protokoll av den 21 mars 2002 under paragrafrubriken Huvudmannaskap: ”Landstinget godkände vid sitt senaste möte en överenskommelse som innebär att ABF Sollentuna och Medborgarskolan Stockholmsregionen förbinder sig att bedriva utbildning vid Väddö folkhögskola under 10 år.” Dessa organisationer har nu tagit över ansvaret för skolans huvudmannaskap.

 

Nästa protokollsserie är Lärarrådets protokoll. Dessa protokoll täcker åren 1918-1993 och de ryms i fyra volymer. Lärarrådet behandlade många olika typer av frågor, t.ex. ansökningar, antagningar, scheman, timplaner, kurstider, studieresor, stipendier, premier, betyg studieomdömen, pedagogiska frågor, ordningsfrågor. Ett protokollsexempel på en ordningsfråga får lärarrådsprotokollet den 18 maj 1954 tillhandahålla: ”Efter diskussion beslöt lärarrådet att för trivselns skull kortspel på dagrummet icke skulle få förekomma.”

 

Elevkårens protokoll ryms i två volymer. Serien börjar 1939 och slutar 1985 med en större lucka åren 1958-1964. Elevkårens sammanträden mellan åren 1939-1957 handlade mest om att ordna samkväm och att bestämma förutsättningarna för dessa samt utse personer och kommittéer som ansvarade för olika uppgifter i samband med samkvämen. Ur elevkårens protokoll den 18 december 1940 är följande citat hämtat: Styrelsens föredragande ”vädjade till medlemmarna att i mån av tillgång medtaga litet saft och pepparkakor vid återkomsten från jullovet.” Då var det krigstider med åtföljande ransoneringar och kostnaderna för samkvämet tänktes också bli billigare. Mellan åren 1965-1985 innehåller elevkårsprotokollen ett mer varierat innehåll. Fortfarande behandlas samkväm i olika former och det utses diverse kommittéer för att hantera detta. Denna period tillkommer paragrafer som tar upp ordningsfrågor, klagomål samt övriga frågor. Detta speglar till en del internatlivets sociala sidor på folkhögskolan, t.ex. står det att läsa i elevkårsprotokollet den 4 november 1965 att det är för ”stor ölkonsumtion” på skolan och att husmor får ”plocka flaskor” bakom elevhemmen.

 

Den sista protokollsserien rubriceras Övriga protokoll. Serien består av två volymer. Volym 1 är ett protokoll över hemmansklyvningen av Hammarby från 1869. Volym 2 omfattar tidsmässigt protokoll utan år (u.å.) och åren 1949-1999. Det är protokoll från olika råd, grupper och kommittéer, t.ex. Förtroenderådets protokoll 1967-1976.

 

Avdelning B Utgående handlingar

Det finns sju serier i avdelning B Utgående handlingar. Den största serien i avdelning B är serien Studieintyg som består av 13 volymer. Serien börjar år 1965 och slutar med vårterminen 2002, således saknas studieintyg från folkhögskolans första tid i arkivet. Orsaken kan vara att det gavs betyg och inte studieintyg den första tiden. Studieintygen redovisar kurs, tidsperiod, ämnen och ett omdöme om elevens förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det är inget betyg med betygssättning i ämneskunskaper som ges och detta att inte ge betyg (gäller en viss tidsperiod) är speciellt för folkhögskolorna. Eleverna har under vissa perioder fått ett intyg om särskild behörighet för folkhögskolestudier och sådana intyg förekommer också i denna serie.

 

Serien Utgående handlingar till Kungl. Skolöverstyrelsen består av en volym för åren 1952-1966. Den innehåller huvudsakligen redovisning av kurser läsårsvis och upptar ämnesplaner, tjänstgöringsfördelningar, statsbidragsberättigade undervisningar och lärarförteckningar.

 

För den som vill skriva Väddö folkhögskolas historia är serien Årsredogörelser en viktig serie. Det ursprungliga syftet med årsredogörelserna var att styrelsen inför skolans medlemmar och bidragsgivare skulle redovisa hur de fullgjort sitt uppdrag, dvs. redovisa skolans verksamhet det gångna året. Dessa årsredogörelser utgör nu tillsammans med de andra typerna av arkivhandlingar källor till skolans historia. Serien består av tre volymer som sträcker sig över tiden från 1879 tom 1997. Vissa luckor förekommer i materialet. Årsredogörelserna innehåller vanligtvis uppgifter om styrelsens sammansättning, lärare och personal, skolans elever, kurser och ämnen, schema, stipendier/understöd, bibliotek, gåvor och bidrag till skolan, ekonomi, m.m.

 

Årsredogörelsen för läsåret 1879/80 kan ge ett intressant exempel för en historiker. Denna årsredogörelse inleds med ett föredrag som hölls vid skolans invigning 1879 av skolans föreståndare Arvid Källström med titeln Hvarför upprätta vi folkhögskolor? Kanske kan man se föredraget som en programförklaring för skolans kommande verksamhet. Källström menade, att den svenska allmogen behövde bildning för att kunna delta i samhällslivet. Detta därför att det svenska ståndssamhället hade avskaffats och bondeklassen var en av de stora klasserna i det framväxande samhället som hade fått politisk makt. Folkskolan, som hade införts under 1840-talet, behövde också en fortsättningsskola för allmogen, eftersom eleverna var unga och inte så mogna när de gick i folkskolan.

 

Folkhögskolan hade två målsättningar, enligt Källström: den första målsättningen var den praktiska bildningen i ämnen som hörde lantbruket till. Den andra målsättningen var hjärtats bildning som gjorde att egoism och beräkning undveks och rustade eleverna för deltagande i det offentliga livet; att uppfostra eleverna och lära dem skilja på rätt och fel, gott och ont. Denna undervisning skulle ske vid mer mogna år för att utveckla tanke- och omdömesförmågan hos eleverna och ge en viss allmänbildning, inte i första hand att ge ämneskunskaper. Eleverna skulle lära sig att söka kunskaper på egen hand efter skoltiden. Folkhögskolan ville också bekämpa halvbildning hos sina elever, dvs. de skulle förstå att de hade bristfälliga kunskaper för att undvika ”högmod öfver inbillade kunskaper”, menade Källström.

 

En serie rubriceras Skoltidningen Consensus och innehåller spridda nummer av skoltidningen mellan åren 1994-1997. (På Väddö folkhögskola utgavs också elevförbundstidningen Kasberget. Den redovisas längre ner på hemsidan.) I avdelning B finns också serien Informationsbladet: en liten bunt informationsblad för åren 1982-1984. Informationsbladet nr 1-82 inleds med att detta blad ”är ett försök att till anställda vid Väddö folkhögskola sprida aktuell information.” Serien Eget tryck avslutar avdelning B och är till omfånget en tunn serie. I arkivet finns bara nio titlar mellan åren 1913-1991. Det är oklart hur mycket ”eget tryck” som Väddö folkhögskola har givit ut under åren. Detta tryck skulle kanske kunna återfinnas i serien Korrespondens (diarieförd).

 

Avdelning C Diarier

Ett diarium, dvs. dagbok, innehåller i princip de dagliga registreringarna av en institutions in- och utgående skrivelser. I denna dagbok bör framgå datum när skrivelsen kom in eller expedierades; skrivelsens diarienummer; från vem skrivelsen kommit eller till vem den expedierats; och i korthet vad ärendet rör sig om. Dessa uppgifter möjliggör återsökning av ärenden/handlingar och forskaren kan använda dagboken som ett innehållsregister till de diarieförda skrivelse- eller korrespondensserierna.

 

Serien Diarium består av tre volymer och sträcker ut sig i tiden from1915 tom 2002, men med en större lucka åren 1946-1952. Diarieböckerna i volym 1 (from 1915 tom 1945) innehåller även avskrifter av utgående skrivelser. Ett exempel är en avskrift av en skrivelse till Stockholms Folkskoledirektion den 12 juni 1933. I skrivelsen framgår det att Väddö folkhögskola vill ha stipendiefrågan löst innan skolan kan ta emot arbetslösa från Stockholm. Från år 1953 har diariet en modernare uppställning med diarienummer, datum för ankommande/avgående skrivelse, avsändare/mottagare och ärendemening, t.ex. finns det en ankommande skrivelse med dnr 153 noterad för den 20 maj 1977 från Kriminalvårdsstyrelsen med ärendemeningen Folkhögskoleutbildning i Norrtälje. Innehållet i denna skrivelse redovisas längre ner i serien Korrespondens (diarieförd).

 

Avdelning D Register och liggare

Allmänna arkivschemats fjärde avdelning är avdelning D Register och liggare. Serierna undervisningsjournaler och elevmatriklar är två stora serier i denna avdelning. Undervisningsjournalerna har delats in i två delserier. Den första delserien har serierubriken Undervisningsjournaler för folkhögskolans föregångare med tolv arkivvolymer dagböcker omfattande tidsperioden 1880 till in på 1920-talet. Folkhögskolans föregångare är Stockholms läns folkhögskola och Lantmannaskolan och i dessa skolor fördes dagböcker över undervisningen. Dagböckerna redovisar uppgifter om vilka ämnen som det undervisats i med viss ämnesspecifikation avdelning för avdelning, dag för dag, timme för timme. Folkhögskolan meddelade utöver allmänbildande ämnen även praktiska ämneskunskaper,

t.ex. undervisades eleverna i den II:a årskursen läsåret 1882/83 tisdagen den
21 november mellan kl 9-10 i husdjursskötsel (husdjurens anatomi och fysiologi: matsmältning). Ett annat exempel visar på hur eleverna förbereddes att delta i samhällslivet som ett led i den pågående demokratiseringsprocessen i Sverige. I dagboken för årskurs I kan man läsa att lördagen den 3 november 1888 mellan kl. 11.30-12.30 undervisades eleverna i statskunskap om kommunalstämma och rösträtt.

 

Den andra delserien benämns Undervisningsjournaler för Väddö folkhögskola. I denna delserie finns det nio arkivvolymer med undervisningsjournaler, som omspänner perioden 1928-1988. Dessa har förtryckta rader och kolumner med kolumnhuvuden, men typuppgifterna är i stort desamma som i de ovan beskrivna dagböckerna, utom att det tillkommit en kolumn för lärarens signatur och en anmärkningskolumn. Ett exempel på ämne tas från vinterkursen läsåret 1942/43. Torsdagen den 12 november finns Vilhelm Mobergs roman Rid i natt! inskriven på förmiddagstimmarna för litteraturundervisningen. Vilhelm Moberg, f.d. folkhögskoleelev, hade varit elev på Grimslövs folkhögskola läsåret 1916/17. Valet av romanen Rid i natt! var nog ingen tillfällighet. Romanen som kom ut 1941 handlar på ytplanet om 1600-talets Sverige. Fria svenska bönder ställs inför tyska adelsmäns krav på dagsverken och romanens problem gäller motstånd eller underkastelse. Vilhelm Moberg gick med denna bok till ett indignerat angrepp mot nazismen och den svenska anpassningspolitiken under andra världskriget. Ett avslutande exempel: läsåret 1969/70 gjorde tredje årskursen onsdagen den 1 oktober 1969 en studieresa till Stockholm för att besöka Riksarkivet, Kungliga biblioteket och Stadsbiblioteket.

 

En matrikel är en förteckning över medlemmarna i en förening eller kår, som en definition lyder. Serien Elevmatriklar består av sex arkivvolymer och tiden sträcker sig från 1879 tom 2002, men den sista egentliga matrikeln är från läsåret 1992/93. Därefter finns deltagarlistor elevförteckningar, klasslistor och adressförteckningar i matriklarnas ställe. Elevmatriklarna är förtryckta med rader och kolumner och med kolumnhuvuden för uppgifter som matrikelnr/elevnr, elevernas namn, födelsedatum, ålder, adress och hemort, tidigare sysselsättning, föräldrarnas namn och yrke, betyg/studieomdömen. Dessa uppgifter förekommer i varierande grad i elevmatriklarna över åren och utgör ett bra källmaterial för att forska om eleverna och skolan. För den som vill göra kvantitativa undersökningar och ställa upp tabeller och diagram är underlaget bra. Detsamma gäller för de ovan nämnda serierna undervisningsjournaler.

 

De tre sista serierna i avdelning D består av en arkivvolym vardera och de har rubrikerna Betygskataloger, Inventarieförteckningar och Övriga register och liggare. Betygskatalogerna innehåller uppställningar kursvis med ämnen, elever och betyg på en sida, inte kopior på individuella elevers avgångsbevis.

 

Avdelning E Inkomna handlingar

Avdelning E var ursprungligen endast avsedd för inkommande handlingar, men av praktiska skäl brukar även kopior av utgående korrespondens läggas i denna avdelning. (Rubriken inkomna handlingar är alltså missvisande.) Avdelning E innehåller tre serier. Den första serien är Ej diarieförd korrespondens som består av fyra arkivvolymer med brev, skrivelser och andra handlingstyper, t.ex. presentationsfoldrar, kurssammanställningar, verksamhetsplaner. Två volymer är kopplade till Folkbildningsrådet och en volym till Tolk- och översättningsinstitutet. Denna korrespondens är huvudsakligen från 1990-talet.

 

Den stora serien i avdelning E är Den diarieförda korrespondensen. Serien består av 21 volymer omfattande åren 1953-2002, således saknas det mesta av korrespondensen från Väddö folkhögskolas första tid från slutet av 1800-talet fram till början av 1950-talet. Det är även stora luckor i korrespondensen mellan 1953 och 1976. En del av korrespondensen kan finnas i andra serier, t.ex. F-serierna. Den diarieförda korrespondensen består av en disparat samling inkommande och utgående brev, skrivelser och andra handlingstyper, t.ex. betygskopior, protokoll, statistik, trycksaker. Korrespondensen säger mycket om en organisations verksamhet och är en viktig serie för forskarna och historieskrivarna. Det ovan nämnda diariet kan ses som ett innehållsregister till denna serie. Ett exempel på diarieförd korrespondens är den i diariet och ovan i avdelning C omnämnda skrivelsen från Kriminalvårdsstyrelsen (dnr 153) med ärendemeningen Folkhögskoleutbildning i Norrtälje.

 

I skrivelsen kan man läsa att kriminalvårdsstyrelsen vill att Väddö folkhögskola fortsätter med sin undervisning på Kriminalvårdsanstalten i Norrtälje, eftersom folkhögskolans undervisning på anstalten ”gett ett ur behandlingssynpunkt positivt resultat”.

 

Den sista serien i avdelning E är en liten serie Anställningshandlingar på två volymer. Det rör sig om ansökningshandlingar med merit- och tjänsteförteckningar samt bilagor till dessa. Bilagorna är olika typer av betyg och intyg, t.ex. skolbetyg, tjänstgöringsbetyg, kompetensbevis, intyg och dylikt. Det finns även vissa kopior av tjänstgöringsbetyg utfärdade för Väddö folkhögskolas personal. Anställningshandlingarna sträcker sig i tiden mellan åren 1928-1978. Av dessa handlingar kan forskaren få en bild av vad skolans rektorer, lärare och övrig personal ville framhålla från sina skol- och yrkesliv i ansöknings-, merit- och tjänsteförteckningarna. Att f.d. rektorn Stare hade ett stort musikintresse framgår av en merit- och tjänsteförteckning från år 1956. Han hade bl.a. studerat violin-, altviolin- och kammarmusikspelning för R. Gentzel i Stockholm 1941-1947. Han hade också varit underofficer vid KA 2 år 1941 och 1943.

 

Avdelning F Handlingar ordnade efter ämne

Avdelning F Handlingar ordnade efter ämne består av åtta serier. Till omfånget är det små serier. - Den första serien benämns Handlingar rörande skolans ny- och ombyggnader. Det finns två volymer med handlingar från 1876 t.o.m. 1992. Häri ingår även handlingar uppkomna som en följd av penninginsamlingar för att starta skolan under andra halvan av 1800-talet. Skolans stora ny- och ombyggnadsverksamhet under slutet av 1950-talet har inte avsatt så många dokument i denna serie, men handlingar rörande ny- och ombyggnader torde också finnas i den diarieförda korrespondensen. - Serie nummer två Handlingar rörande kurser och linjer består av en volym med handlingar utan år och handlingar daterade mellan åren 1953-1993. I serien finns handlingar rörande kursverksamheten, dvs. korta kurser i olika ämnen. Det rör sig om kurser som kursen Väddö – förr och nu 1953, Allsångsledarkursen 1964, pensionärskursen En värld i förvandling 1968, Blåsarkursen 1971 för att ge några exempel på kurser. En bunt handlingar gäller inrättandet av en musiklinje vid Väddö folkhögskola. Serien är inte systematiskt samlad och handlingar rörande kurser och linjer kan troligen också återfinnas bland den diarieförda korrespondensen. – Den tredje serien Lärarrådets handlingar består av en volym med blandat innehåll och täcker en kort tidsperiod åren 1993-1996.

 

Serien Talövningsprotokoll med tre arkivvolymer ligger i tiden mellan 1879-1957, med spridda luckor mellan åren 1915-1941. På Väddö folkhögskola liksom på andra folkhögskolor meddelades eleverna kunskaper i den demokratiska metoden, bl.a. teoretiska och praktiska kunskaper i att argumentera. De fick lära sig att tala för sin sak och även att lyssna till andras åsikter och respektera att det fanns olika åsikter. Talövningsprotokollen speglar den praktiska sida av denna demokratiska fostran. Skolan ordnade möten med bestämda teman som skulle behandlas på mötena och eleverna fick prova på olika roller på dessa möten, t.ex. vara mötesordförande, sekreterare eller mötesmedlem. De blyga eleverna lärde sig att öppna munnen och föra fram sin sak och några av de verbalt mer försigkomna förstod att gud givit människan två öron och en mun för att människor skall lyssna mer och prata mindre.

 

Det finns en skrift på ca 130 sidor av Ivar Stare från 1991 med titeln ”Talöfningar” – elever och lärare på Väddö folkhögskola diskuterar. Ivar Stare har gjort ett urval ur talövningsprotokollen och kommenterat detta urval. I Stares ämnesregister finns ungefärligen 175 diskussionsämnen eller mötesteman upptagna. Det handlar om alltifrån jordnära ämnen som potatisodling till existentiella frågor om dödsstraff. Ett ständigt aktuellt tema i samhället och på folkhögskolan är förhållandet mellan könen. Ett tema som återkom under olika rubriker vid folkhögskolans talövningar. Den 30 januari 1953 formulerades ämnet: Skall pojken betala hela avgiften när han gör en flicka sällskap på en nöjestillställning eller skall utgiften delas?

 

Några av elevernas argument redovisas här:

Bengt Henningsson menade, att det varit vanligt att pojken stått för utgifterna, men han tyckte att det inte var mer än rätt att flickorna också fick lära sig att betala någon gång. Elvira Thomson ansåg, att pojken bör betala första tiden de har sällskap, men har de haft sällskap en längre tid kan flickan betala ibland. Eivor Karlsson hade åsikten, att pojken bör betala för han tjänar i allmänhet bättre än flickan. Det är ju han som bjuder ut flickan och då är det väl inte mer än rätt att han betalar också.

 

En omröstning bland mötesdeltagarna visade att majoriteten tyckte att utgiften skulle delas. Talövningsprotokollen är förstahandskällor och elevernas åsikter och värderingar framgår förmodligen tämligen ofördärvade av mellanhänder i dessa protokoll, även om mötessekreterarna kan ha olika förmåga att tolka talarna och sätta det på pränt. Läsarna av talövningsprotokollen varnas för ett anakronistiskt förhållningssätt, dvs. att döma dåtiden med senare tids värderingar, när de läser de gamla protokollen. Protokoll som vittnar om hur seder, normer och tänkesätt förändrats över tid och att vi bör uppmärksamma relativiteten i våra egna åsikter och argument, som Stare formulerar det.

 

En volym med diverse bokförteckningar och lånejournaler finns i serien Handlingar rörande biblioteket (u.å., 1933-1980). Serien Handlingar rörande elevkåren (1939-1990) innehåller mest räkenskaper i form av verifikationer som ryms i en volym. Näst sista F-serien utgörs av två volymer Handlingar rörande Norrtäljeanstalten. Handlingarna är huvudsakligast från 1970-talet (1970-1981). Väddö folkhögskola hade en undervisningsfilial på denna fångvårdsanstalt. Det finns protokoll, cirkulär, ämnesplaner, scheman, elevförteckningar, studieintyg och övriga handlingar. Ur serien Övriga ämnesordnade handlingar på en volym kan handlingarna som berör skolans jubiléer och avslutningar lyftas fram. Det finns tunn mapp med program, tal och pressklipp från 75- och 100-årsjubiléerna samt en kort historik på en A4-sida.

 

Avdelning G Räkenskaper

Synonymer till begreppet räkenskaper är bl.a. redovisning, redogörelse, bokföring. Bokföring kan beskrivas som den planmässiga redovisningen av en organisations räkenskaper. Avdelning G Räkenskaper består av fem serier varav tre redovisas här. Merparten av räkenskapshandlingarna i arkivet finns inom tidsspannet 1878-1969. Därefter finns i skiftet 1960-1970-tal räkenskaperna för Väddö folkhögskola centralt förvarade hos Stockholms läns landstings förvaltning. Den första räkenskapsserien i folkhögskolans arkiv är fem volymer med Bokslut, huvudböcker och/eller budgethandlingar. Denna serie domineras av huvudböcker, men med många luckor för huvudböckerna och sporadisk förekomst av bokslut och budgethandlingar.

 

Huvudboken är en systematisk uppställning av räkenskaperna. I huvudboken för år 1928 framgår det att rektor Mattsson fick ved- och hyresersättning samt dyrtidstillägg, för att ge ett exempel på den tidens löneförmåner för en rektor. Han fick även barntillägg med 25 kronor i månaden. Serien Kassaböcker består av sju arkivvolymer för perioden 1878-1969 och även i denna serie finns det många luckor. Kassaboken är en kronologisk uppställning av räkenskaperna. Sjutton volymer finns i serien Verifikationer och av tradition sparas verifikationer fram till början av 1950-talet. Dessa verifikationer får fungera som komplement till eller ersättning för de andra räkenskapstyperna, t.ex. huvud- och kassaböcker, som oftast brukar ha stora luckor under denna tidsperiod. Därefter har verifikationerna gallrats.

 

Folkhögskolans verifikationer finns bevarade from 1878 tom 1952, men med luckor i materialet fram till år 1939. För den som är intresserad av typograf, dvs. bokstavskonst, och dokuments funktioner är verifikationerna intressanta att studera som estetiska och funktionella objekt. Det finns många verifikationer skrivna för hand, men även många tryckta verifikationer. Det går att se en typografisk förändring av verifikationerna i syfte att effektivisera denna dokumenttyp. En förändring från enklare förtryck mot förtryck med avancerade uppställningar av adresser, reklam, klichébilder, flerfärgstryck och med många stilsnitt oftast typografiskt originella samt stämpelavtryck med anilinfärger.

 

Avdelningarna J Kartor och ritningar och K Fotografier

De bägge avdelningarna består av en serie vardera. I serien Kartor och ritningar finns fem arkivvolymer med ritningar i tiden: (utan år, 1936-1993), men huvudparten av seriens handlingar är daterade 1955-1956. Det finns bl.a. några situationsritningar över skolans område. (För närvarande pågår visst ordningsarbete med serien Kartor och ritningar och serien kommer att kompletteras med en senare leverans av ritningar.) Serien Fotografier består av fyra volymer fotografier daterade: (utan år, 1905-2001). Merparten av fotografierna är elevfotografier från 1984 och framåt.

 

Avdelning Ö Övriga handlingar

I avdelning Ö placeras handlingar med ursprung hos annan arkivbildare, t.ex. skolans elevförenings handlingar. Även handlingar som inte har karaktär av arkivhandlingar kan placeras i avdelning Ö, t.ex. pressklippsamling. Pressklipp har vanligtvis stort informationsvärde om arkivbildaren. Avdelning Ö består av fyra serier. Den första serien Pressklippsamling har två volymer med pressklipp och merparten är från tiden 1967-2002. I de tidsmässigt senare pressklippen kan förloppet bakom bytet av Väddö folkhögskolas huvudman till viss del följas. ”Till salu: Väddö folkhögskola” lyder rubriken i ett pressklipp från år 1991. Av artikelns text framgår det att landstinget vill spara pengar och att det är orsaken till varför landstinget vill sälja skolan. Skolans rektor Mats Nilsson vill dock att landstinget fortsätter att driva verksamheten. Den 11 maj 2000 står ett förslag att läsa i Upsala Nya Tidning: ”Väddö folkhögskola flyttas till Finsta i landstingets besparingsförslag”. Flytten till Finsta blev dock inte av. I ett pressklipp två år senare den 11 april 2002 citeras Väddö folkhögskolas rektor ”Skönt med stabila ägare”. Det har då blivit klart att landstinget skall överlämna huvudmannaskapet för både Väddö och Västerhaninge folkhögskolor till ABF och Medborgarskolan, som bildat en stiftelse för att driva de bägge folkhögskolorna.

 

Den andra serien består av Elevförbundets handlingar (utan år, 1920-1998). Serien består av sex arkivvolymer med handlingar. I första volymen finns bl.a. elevförbundets protokoll från 1948 tom 1997, men med vissa luckor. Volym två innehåller verifikationer från tiden 1952-1993. De fyra sista volymerna i serien innehåller elevförbundets tidning Kasberget med tidningsnummer från 1920 tom 1998 (med luckor). Tidningen Kasberget var planerad att utkomma med minst två åttasidiga nummer per år, men sidantalet ligger i realiteten runt 16 till 32 sidor per nummer. Det är en tryckt tidning fram till 1972, då den börjar utges i stencilform.

 

Skolans rektor, lärare och elever var engagerad i arbetet med tidningen förutom elevförbundets medlemmar, t.ex. var rektor W. Mattsson ansvarig utgivare för Kasberget år 1928. Lärarna skrev artiklar, bl.a. skrev Emil Lemhagen en sjusidig artikel om Sången i folkhögskolan år 1943 och sång och musik har varit ett viktigt inslag i folkhögskolans verksamhet. Tidningen innehåller många kulturhistoriskt intressanta artiklar, som artikeln med titeln Varför jag skriver, som finns i tidningen Kasberget år 1946. Arbetarförfattaren Jan Fridegård var på Väddö folkhögskola den 22 mars och berättade då något om sitt skrivande. Han framhöll ett inre tvång som motiv för sitt skrivande. Hans egna erfarenheter i livet dokumenterade i litteraturen, tänkte han sig, bli till hjälp och nytta för medmänniskor i motsvarande svåra situationer.

 

Tidningen innehåller texter om Väddö folkhögskola av allehanda slag (om internatformen, om lärare och elever, om kurser m.m.), kulturartiklar, dikter, artiklar om kurser och jubiléer, artiklar om resor, notiser, meddelanden, personligt m.m. Till skolans 75-årsjubiléum år 1954 gavs ett jubiléumsnummer av tidningen ut. Där finns bl.a. en historisk översikt rubricerad Väddö folkhögskola 75 år på sex sidor skriven av Wilhelm Mattsson. Det sista numret av tidningen Kasberget som finns i arkivet är från 1998 och i den sista artikeln i det numret försöker artikelförfattaren utreda huruvida det finns spöken på Väddö folkhögskola. Svaret på frågan tycks bli att det finns både riktiga spöken och hjärnspöken på Väddö folkhögskola och att det kanske också är eleverna på skolan som är spökena. - Elevförbundets tidning Kasberget innehåller ett och annat guldkorn för den som vill skriva Väddö folkhögskolas historia. Det finns mycket av detaljfakta i tidningen samt att lärare och elevers värderingar, normer och mentalitet direkt och indirekt bör framgå av texterna i tidningen.

 

Den näst sista serien i avdelning Ö är Väddö föreläsningsförenings handlingar (utan år, 1923-1993). Tre arkivvolymer med räkenskaper i två volymer och en arkivvolym med protokoll för åren 1972-1993 samt handlingar för åren 1923-1993 (med mycket stora luckor i början av tidsperioden). Huvudinnehållet i protokollen och handlingarna rör föreläsare, föreläsningsämnen samt tid och plats för föreläsningarna. Av ett dokument framgår att fru Elie Ottesen-Jenssen höll ett föredrag den 4 december 1954 om ungdomens sexualproblem för 50 åskådare. Ottesen-Jensen grundade Riksförbundet för sexuell upplysning år 1933 och hennes arbete har haft stor betydelse för tillkomsten av den obligatoriska sexualundervisningen i den svenska skolan på 1950-talet. Den 29 november 1954 framförde Uppsala stadsteater pjäsen Att älska sin far för 290 åskådare för att ge exempel från föreläsningsföreningens handlingar.

 

Den sista serien Diverse övriga föreningar och handlingar (utan år, 1939-1958) består av en volym med arkivfragment från Väddö bildningsråd, Gymnastikföreningen, Väddöungdomen, Idrottsföreningen, Facklig lokalavdelning m.m.

 

Artikeln skriven av Clarence Nygren Arkivarie