Landstingsarkivet Stockholms läns landsting

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Sångfågeln på idiotanstalten

Bakgrund

”Landstinget beslöt 1882 … att en idiotanstalt med huvudbyggnad av sten skulle uppföras på ‘den landstingets egendom, varå Löwenströmska lasarettet är beläget’. Av beslutet framgår att ekonomi och administration till stor del skulle vara gemensam med Löwenströmska sjukhuset. Anstalten togs i bruk 1884. I ett reglemente för anstalten står att man skall ta emot ”sådana idiotiska eller sinnesslöa barn, som ehuru de ej kunna draga något egentligt gagn av de allmänna skolorna, dok äro i någon mån mottagliga för bildning och undervisning”.


År 1907 tillsattes en kommitté för utredandet av en utbyggnad av anstalten. De sinnesslöa skulle nu delas upp i två grupper, bildbara och icke bildbara. De bildbara skulle få undervisning och de icke bildbara skulle enbart få vård. Landstinget lät under åren 1910-1914 uppföra ett kvinnligt arbetshem med centralkök och ett manligt arbetshem där eleverna skulle sysselsättas i jordbruket. Vidare byggdes en skolbyggnad i fyra våningar och en asylbyggnad för de icke bildningsbara.


Under årens lopp skulle anläggningen komma att byta namn ett flertal gånger allt eftersom synen på eleverna ändrades. Namnet Idiotanstalten användes t.o.m. år 1910 då man bytte till Stockholms sinnesslöanstalt, därefter blev det enbart Sinnesslöanstalten och fr.o.m. 1942 – 1955 Skol- och arbetshemmet.

Tyra

När Tyra Ingegärd Larsson intogs på Idiotanstalten i Upplands Väsby i januari 1904 så var hon 10 år. Antalet elever var då c:a 30 stycken. Hennes far var arbetaren Karl Fredrik Larsson och modern, som enligt uppgift varit ”något sinnesslö” var död. Ansvarig målsman för Tyra var Södertälje fattigvårdsstyrelse.


När Tyra flyttade till Upplands Väsby så fanns där enbart bildbara sinnesslöa på anstalten och hon skrevs direkt in i klass 2 av 5. Hon saknade enligt uppgift färgsinne och var närsynt. Hon hade tidigare inte fått någon undervisning alls och hade inga glasögon. Enligt lärarna på skolan så var Tyra vad gällde moralisk utveckling: ”I allmänhet sann, ärlig, lydig samt sedlig”.


I Liggare över elevernas skolgång 1905-1922 kan man läsa följande om Tyra: ”Har god fattningsförmåga". Minnet godt, omdömet likaså. Är vaken och intresserad för allt, har gått mycket framåt, troligen beroende på, att hon fått glasögon, och därför ser bättre. Lynnet är livligt och vänligt, men blir någon gång retlig och häftig, men har varit mycket stygg och grinig. Ser klen ut men är betydligt friskare. Är mycket tillgiven mot sin omgivning. Hon kan aldrig vara utan sysselsättning. Leker gärna med sina dockor och har stor fantasi och uppfinningsförmåga.”

 

Tyra fick alltså glasögon den 22 september 1905. Detta bör ha inneburit en stor förändring i hennes liv. I en annan liggare kan man i en anteckning från den 15 oktober samma år se vad glasögonen betytt: ”Mycket snällare, mindre grinig". Villigare och flitigare. Betydligt starkare.”


Tyra deltar i undervisningen i ”Teoretiska ämnen: Kristendom, ljudning, räkning, skrivning, åskådning och verksamhetsöfningar". Historia och geografi och i Praktiska öfningar: Stickar och väfver band. Deltager uti gymnastik.”


Det går bra för henne i samtliga ämnen t.ex.:


  • ”Kristendom: Är intresserad och förstår mycket bra. Berättar bra med egna ord. Lär sig rätt fort en psalmvers. Goda framsteg”. I Kristendomsundervisningen läsåret 1906-1907 ingick bl.a.: Bibliska berättelser ur nya testamentet intill Jesu död, psalm 3:1 och 7, vidare 33, 35, 113, 128 och bibelläsning ur Johannes evangelium.
  • ”Läsning: Är mycket intresserad och läser i det närmaste rent. Förstår och kan redogöra för det lästa. Goda framsteg”.
  • ”Hist. och Geografi: Är road i synnerhet av historia och kommer bra ihåg. Berättar också bra och gärna. Goda framsteg.” I historia läste man år 1906 – 1907 om Gustav Vasa, Erik XIV, Johan III och Sigismund.


Tyra gillar också praktiskt arbete. Hon ” Väver tvåskaft. Är både road och ihärdig. Stickar, virkar och krokar och är mycket händig. Får ibland hjälpa till med husliga sysslor och gör det ordentligt. Goda framsteg”.


1909 ges omdömet: ”Är stadd i rask utveckling, förefaller mycket normal” och 1910: ”Utvecklas fortfarande” (angående åskådning: Mycket förståndig).


Tyra konfirmerades det året hon fyllde 16 år och detta var även det år då benämningen idiotanstalt försvann till förmån för sinneslöanstalt. Tyra ansågs efter konfirmationen vara för stor för att gå i skolan längre och tillhörde från hösten 1910 arbetshemmet. På arbetshemmet fortsatte hon att göra bra ifrån sig och hade högsta betyg i flit, vävnad och övrig kvinnlig slöjd. Hon fortsätter även att delta i skolans sång efter det att hon flyttat och får även där högsta betyg. Om hennes sång sade man redan 1906 att hon hade: ”en för sin ålder och storlek ovanlig röst". Är mycket musikalisk och synnerligen road av musik”. Hennes uppförande på arbetshemmet lämnar dock en del i övrigt att önska. Hennes betyg i uppförande är ½ vilket innebär oberäknelig.


Ett år efter det att Tyra har slutat skolan så invigs de nya lokalerna för arbetshemmet där hon skall bo och arbeta under resten av sitt liv: ”Det kvinnliga arbetshemmet för 16 elever, som passerat det förberedande skolstadiet, var färdigt redan vid årsskiftet 1911 – 1912. Till bottenvåningen hade förlagts den för hela sinnesslöanstalten avsedda köksavdelningen. I anslutning till denna låg en stor matsal förutom två små matrum för personalen. Övre våningen innehöll två sovrum för flickorna, vidare bostads- och toalettrum, en stor vävsal samt förrådsrum. Källarvåningen inrymde bageri, matkällare, badrum, mjölkkammare, pannrum, toaletter, m.m. Bageriet avsåg att tillgodose behoven även för övriga till Hammarby förlagda sjukvårdsinrättningar”.


Om Tyras fysiska utveckling så finns det en del att hämta i arkivet. Några månader efter det att hon skrivs in, då 10 år gammal, så väger hon 22,4 kilo är 122 cm lång och hälsotillståndet är ”Godt, ehuru klen och blodfattig”. Tre år senare den 15 oktober 1907 så väger hon 31,7 kilo och är 131 cm lång och hälsotillståndet är ”Betydligt starkare”. En anteckning finns som anger att hon hade halsböld i mars detta år. Den senaste uppgiften är från 1914 då hon väger 48,5 kilo och är 155 cm lång. Därefter finns ingenting antecknat förrän Tyra Ingegärd Larsson dör den 11 januari 1920 vid 26 års ålder av sockersjuka.


Vad var egentligen anledningen till att hon skrevs in på denna anstalt och varför kunde hennes far inte ta hand om henne? Hur illa såg hon utan glasögon? Kan det ha varit anledningen till att hon inte hade gått i skolan tidigare eller var det kanske hennes häftiga humör som vi ser glimtar av i anteckningarna som gjorde att hon räknades som ett annorlunda barn?

Fakta

Ekonomi

I Förteckning å elever vid Stockholms Läns Sinnesslöanstalt höstterminen 1913 kan man se att anstalten fick 50 kr i statsanslag för Tyra förutom det som Södertälje Fattigvårdsstyrelse antagligen betalade för hennes uppehälle. Det är i alla fall någon som erlägger ytterligare 100 kr per år för henne även om det inte direkt framgår vem det är. Förutom de avgifter och anslag som utgjorde stommen i anstaltens ekonomi så fanns där även en del frivilliga bidrag: ”Även över de vanlottade sinnesslöa har fallit en och annan ljusglimt. Sinnesslöanstalten förfogar över två mindre fonder. Den ena, ”Fonden för friplatser” utgör mellan 6.000 à 7.000 kr. och har ursprungligen tillkommit genom en insamling år 1889 inom Stockholms län. Den andra av dem å 1.000 kr. donerades 1904 av ingenjören Oscar Hirsch till minne av hans samma år avlidne gode vän, godsägaren Victor Almgren. Räntan å beloppet är avsedd att den 1 maj varje år användas ”till beredande av någon glädje åt i idiotanstalten intagna barn”.


Vad krävdes då för att hålla allt detta igång? Där fanns ju också skolan, ett arbetshem för pojkar samt asylenheten (för dem som inte kunde gå i skolan eller arbeta) och alla dessa enheters ”elever” och personal skulle ha mat och andra förnödenheter. Här följer några exempel (ur Verifikationer, huvudserie, kvinnliga arbetshemmet 1914) på vad man hade för utgifter för detta centralkök:


  • Från Aktiebolaget Julius Slöör, Järnaffären: 1 st bordsställ, 1 st ringklocka och 1 sats Sockerskål och Gräddkanna för 5 kronor och 70 öre
  • Från Gumaeli annonsbyrå: 2 annonser i Stockholms tidningen respektive Smålandsposten för 3 kronor och 90 öre. Annonsen var en utlysning av en tjänst som kokerska.
  • Från Aktiebolaget Grumme & Son, Såp- Tvål & Parfymfabrik: ½ fat prima Grönsåpa = 150 kg till ett pris av 45 kronor och 57 öre.
  • Från Västgöta Ostaffär: 10 kg ost okryddad och 10 kg ost kryddad för 23 kronor och 10 öre.


Personalen skulle ju också ha sin betalning och även om detta kan vi läsa i ovan nämnda verifikationer. Här är lönerna för april månad:


  • Husmoder – lön 41.66 kr
  • Lärarinna – lön 41.66 kr
  • Kokerska – lön 30 kr
  • 3 köksor – lön 20 kr * 3
  • Sköterska – lön 25 kr
  • Sömmerska – lön 5 kr
  • Uppsyningsman – lön 22 kr


Skolan

Skolämnen 1905-1906

  • Kristendom
  • Åskådning
  • Ljudning (enligt Kastmans läsetabell och läsebok)
  • Välskrivning (enligt E. Meyers metod för välskrivning)
  • Teckning (enligt Stuhlmans metod för teckning)
  • Räkning
  • Geografi
  • Naturkunnighet
  • Historia
  • Sång, gymnastik och lekar.


Betygsskalan återfinns på försättsbladet till Matriklar över elever 1904 - 1915:


  • Betyg i uppfattningsförmåga och kunskap
    0 = inga framsteg
    ½ = ringa framsteg
    1 = medelmåttiga framsteg
    2 = goda framsteg

  • Betyg i uppförande
    0 = otillräknelig
    ½ = oberäknelig
    1 = stilla och foglig
    2 = pålitlig

  • Betyg i flit
    0 = intresselös
    ½ = vaknande intresse
    1 = villig
    2 = mycket intresserad och uthållig


Anledningar att sluta skolan:

 

  • Konfirmeras och utskrivas till arbetslivet
  • Övergå till arbetsavdelningen
  • Övergå till asylavdelningen (icke bildbara sinnesslöa)
  • Avgå med döden
  • Utskrivas till hemmet


Artikeln skriven av Cecilia Söderman Arkivarie